Det finns alltid en story

Min storyhylla.

Min storyhylla.

Visst har du hört: Varje människa har en historia. Kanske är det du som har sagt det.

Oavsett vad så är det sant. Alla har en historia att berätta. Alla har vi en bild, en plats eller en sak som påminner oss om en historia.

Jag vet inte med dig. Men från det att jag var liten så har jag älskat att lyssna på bra berättelser. Fiktion eller sanna, berättade eller skrivna spelade mindre roll. Det viktiga var att de berörde mig. För även ur en fiktion kunde jag skapa minnen om just när jag fick lyssna/läsa till den fiktiva berättelsen.

På mitt kontor har jag en storylåda uppsatt på väggen. För den oinvigde så ser det endast ut som en trälåda uppsatt på väggen med en massa saker som samlats där. Men när du får en förfrågan om att sitta ner och lyssna så kan det bli något annat.

Så. Idag när vi scrollar igenom människors liv så ber jag dig att nu sätta dig ner, ta dig tid och följ med i min storylåda. Det första jag kommer att berätta om är kaktusen.

Jag arbetade som nyhetschef på en radiokanal inom Sveriges Radio. I det arbetet innebar det att ibland ta emot studiebesök. Ett uppdrag som oftast var roligt, men just denna dag kände jag att jag hade så mycket annat viktigt att göra. Men, jag skulle riva av det i ren rutin.

De som kom på studiebesök var en särskoleklass.

Jag startade min rundvandring och efter att ha förklarat om Public Service viktiga roll i samhället så kom vi till det jag tyckte var hjärtat av radiostationen – nyhetsdesken. Jag berättade om alla nyheter som kom just från denna desk. Att det var dessa personer som satt runt skrivborden som gjorde det viktigaste jobbet i världen. De granskade samhällets makthavare och såg till att de gjorde sitt jobb.

Jag fortsatte min hyllning till nyhetsjournalisterna då en i gruppen plötsligt sträckte upp sin hand och ställde en fråga.

Frågan jag fick förändrade hela mitt liv. Men det förstod jag inte just då. Jet då var det en fråga som alla andra.

Killen som räckte upp handen ställde frågan: Varför säger radio, tv och tidningar samma saker varje dag?

Jag började mitt svar med att berätta om pressmeddelande som kommer ut till alla. Är det en bra grej så vill alla berätta om det. Sedan fortsatte jag med att berätta om att nyhetsåret ofta går i cykler. I jultider så vill media ofta berätta om dem som är ensamma, i januari om dem som har spenderat alla sina pengar under julen och nu inte har några pengar (killen började se uttråkad ut) jag fortsatte med att berätta om sommaren och att alla familjer inte har råd att åka på semester och att nyheter därav handlar om det och så vidare.

Killen var fortfarande ointresserad så jag försökte något annat.

-En annan sak som spelar in är att vi journalister ofta umgås med varandra och därför blir lika varandra. Då tänker vi också på samma saker. Precis som alla andra. För visst har du någon gång tänkt på en sak och sedan träffat en kompis som berättar om samma grej. Och då säger du, det har jag också tänkt på!

Killens ögon visade att han plötsligt blivit intresserad. Själv så var jag oerhört nöjd med min pedagogiska förklaring till varför många medier gör nyheter på samma saker. Men det visade sig att killen inte blev intresserad av samma anledning.

-Du har fel, sa han. INGEN vet vad jag tänker på. Just nu tänker jag på en kaktus!

Där och då skrattade jag tillsammans med flera andra i sällskapet. Men efter det att sällskapet gått och jag återgick till mina ordinarie arbetsuppgifter kunde jag inte sluta tänka på vad killen sagt.

Ingen vet vad jag tänker på. Just nu tänker jag på en kaktus.

Det den killen sa fick mig att börja tänka annorlunda. Att tänka nytt och inte vara så rädd för att inte passa in. För hur ska man kunna sticka ut genom att vara som alla andra?

Därför har jag en kaktus i min storylåda. För att aldrig glömma bort att tänka annorlunda.

Glöm aldrig att tänka på en kaktus.

Glöm aldrig att tänka på en kaktus.

/Elisabeth Anderberg, försteskata

No Comments

Skriv en kommentar